tisdag 3 augusti 2021

Springa in Semester på Kullaberg

Vi har semester nu, 3 veckor av ledighet, 3 veckor där en del av mig vill göra absolut ingenting men en annan del av mig vill hinna så mycket som möjligt, speciellt barnveckorna, får skriva barnveckor då vi har två med barnen dock har dem faktiskt hunnit börja skolan så det får bli vår inga planer vecka. 

Vi startade ju vår semester med att springa in den på Kullaberg, en halvmara var planen, ett varv är närmare 20 km,  ja dvs om man parkerar vid himmelstorp och går på Toa vid Josefinelust (vilket vi brukar). Vi parkerade vid Josefinelust (utan att gå på toa i Himmelstorp), då är varvet bara 17 km kan jag meddela😩, så från att tänka snurr 1 km till att verkligen behöva snurra till sig 4 km, varför? räcker det inte med 17 km? jodå om målet hade varit ett varv på kullaberg så både räcker det och blir över, jag hade en strava utmaning ( ja ni som vet ni vet) att klara en halvmara kvar i Juli, vår semester startade ju den 30 Juli, och ett varv på kullaberg den 30 och sen springa en halvmara den 31, njaaa där går min gräns på galenskap utan medalj 😜, så därmed räckte det inte. 


Trött men ändå glad att det äntligen var semester packade jag min löpväska, plockade upp sambon från jobb för att bege oss ut, var väl på Berget vid 18:00. Vi började med det tuffaste partiet, josefinserpentinen, stright up i en serpentin led, 500 meter a över 100 hm, mitt mål, springa upp utan att behöva gå, inte fort men steget skulle vara löpsteg och inte gång. Kände rätt snabbt att det var ingen bra löpdag för benen, vaderna var vätskefyllda efter en hel dags stående på jobb, utan lunchpromenad (det öste ner) och jag var riktigt trött i huvudet, dock så är det rätt magiskt med hur toppen på ett "berg" kan få en att hitta energi, den magiska utsikten och sambons pussar och kramar får en att tända lusten att fortsätta.


Klarade nästan att springa hela varvet, var en backe vid Nimis och sen en fårhage där vi fick gå, eller Sambon kunde springa upp vid Nimis, vid fårhagen tvingade jag honom att gå vid mig, jag har blivit jagad av ett får där en gång och det låste sig rejält när ett får gick emot mig, jag vågade inte springa, hatar när det blir så men efter att ha haft en tanke att bryta varvet vi utkicksplatsen så kände jag inte att ett bråk med ett får var till min fördel, speciellt inte när jag precis hittat det som krävdes för att ta mig runt, så vi gick i den hagen och sen sprang vi en meter förbi korna, jag sa stanna och dem stannade, så trotts större djur så kunde jag hantera dem haha.


Sista biten från fyren mot Josefinelust är ju min sträcka, älskar denna och från att benen värkte så blev löpsteget genast liiite lättare, när vi närmade oss bilen såg vi att vi skulle behöva snurra, som sagt 4 km, sambon hade en plan, serpentinen, jag kände plattare (på kullaberg haha vilket skämt), så vi skiljdes åt, jag lämnade av väskan i bilen och sen gick jag på den gula leden, med en liten extra sväng för att ta kort på den fina solnedgången så fattades jag fortfarande 1 km, där och då ville en del av mig ge upp, tårarna brände och jag hatade att min kropp var så trött, trotts detta sprang jag, bort 800 meter på asfalten för att sen springa tillbaka, när man snurrar för att få ihop sista km då är 1 km världens längsta km kan jag meddela, och för att vara på den säkra sidan ville jag ju inte bara ha 21 km utan 21,12.


Väl vid bilen väntade sambon (såklart) han är ju lite snabbare än mig, och när jag såg honom stå och vänta redan när jag fattades 1 km så brast allt, varför springer han ens med mig? jag, den här jäkla stoppklossen, ja ni vet alla dem här dumma tankarna som bara kan skölja över en när man tappar sig själv, sambon röt till åt mig, medans han kramade mig, att jag skulle sluta med sådana dumma ord och för en gångs skull kom jag tillbaka jäkligt snabbt och kunde se vilken jäkla bedrift det är att bara springa ett varv på Kullaberg, lägg sen till att snurra 4 km efter detta så har man inte rätt att tänka dumma tankar om sig själv.
Blev en öl (alkoholfri såklart) i bagageluckan med en ölkorv innan vi satte oss i bilen och körde hem för att duscha och åter ta en öl med lite snacks, afterrun öl, kan det blir bättre start på semestern 👀.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Börjar om

 Jag har länge funderat på om jag skulle börja blogga igen, velat fram och tillbaka, jag tycker ju om att skriva, jag är inte bra på det, oc...