Att Träna med barn

Min dotter har ju gått och blivit med träningskort, inte helt kravlöst från vår sida (läs tidigare inlägg om just barn, träning och krav) vi betalar hennes träningskort om hon tränar MINST två gånger i veckan, missar hon (obs gäller såklart inte om hon är sjuk är väl lika bra att skriva) så får hon själv stå för kostnaden. Man kan kanske tycka två är lite om man bortser från ingen aktivitet, men man kan säkert tycka mycket om man ser till att hon även tränar taekwondo 2-3 gånger i veckan, nu är hon själv tränare på tisdagar och kör dubbelpass på fredagar, hon har även öppet att träna nere på Viktoriahuset där den lite mer avancerade gruppen är, jag har ju fortfarande inställningen med taekwondon att det ska roligt och kravlöst, det är inte för alla att tävla och avancera, vissa vill bara träna för att dem tycker det är kul och bra träning, detta är mer viktigt för mig än att hon går och försöker vinna en massa medaljer, skydden är inhandlade så hon kan om hon vill men hon behöver definitivt inte bara för att skydden är köpta. 

Hitintills har det gått bra för dottern med träning, och det är lite extraskoj att hon faktiskt hittat bodypumpen som jag själv brinner för och som jag nog skrivit även instruerar i, första gången hon skulle på mitt pass tog jag mig tiden att gå igenom ALLA teknikerna med henne och deklarerade att det var LÄTT vikt som skulle användas, för det är viktigt att växande ungdomar inte slänger på en massa vikt för tidigt, jag vill även säga att vill man ta med sig ett barn på bodypump (NW där jag är instruktör har ju träning från 11 år med förälder) så se till så att man kan gå igenom teknikerna innan och var beredd att lägga undan din egna stång för att korrigera barnet, behöver man hjälp så fråga gärna instruktören innan, för just Les Mills Bodypump har ingen floorcoaching utan detta sker framifrån, så oavsett om vi ser att någon gör fel så varken får vi peka ut personer eller för den delen släppa vår stång och gå ner och korrigera, fel kan många tycka men det är lika lätt att göra fel ute i gymmet och där säger INGEN till, inne i salen så snackar, iallafall jag, teknik så deltagarna får sår i öronen, så vill man sen ha hjälp med tekniken så be instruktören visa innan eller efter och sen som sagt var beredd att få lägga ner stången och korrigera om inte barnet rättar efter vad instruktören säger. 

Jag har både haft dottern på mitt pass och vi har gått tillsammans på L bodypump, här har jag lagt ifrån min stång och kunnat korrigera henne, inte mycket för hon är duktig på att lyssna när hon är på mina pass, såpass att jag funderar på om jag ska ta allt med hemmaracet för henne när vi är där *ler*. 

Jag tycker det är viktigt att sätta barnen i fokus när man tränar med dem, lyssna på vad dem vill och faktiskt sätta sig själv åt sidan, ta träningen för vad den är med barn, samtidigt är det väldigt viktigt att INTE förminska deras prestation i vad dem gör, man tävlar inte med sina barn och man uppmuntrar dem att göra istället för att pressa, det är viktigt att förstå att ens egna långsamma tempo eller låga vikt kan vara deras snabba kontra tunga vikt. 

Och när dem gör rätt beröm och åter beröm, man kan aldrig få för mycket beröm som barn, behöver barnet stanna eller pausa så låter man dem göra det, dottern är 15 år så henne kan jag skämta med att hallå jag sa pulsa inte pausa på pumpen, men det är viktigt att veta att man KAN skämta med barnen, jag kan skämta med Lowa på pumpen men skulle jag dra så mycket som ett skämt till henne när hon springer (dem få gånger det har hänt) så är jag inte säker att jag hade kommit hem, däremot kan jag skämta med Ludwig under en löptur men måste vara mer försiktig fram med honom om annat. Så det gäller att känna av sina barn och utgå från där hur man får ens träning tillsammans att fungera, jag tycker även att det är viktigt att känslan under aktiviteten är bra, få barnen att förstå att det är OK att ha en dålig dag, det är ok att det är lite jobbigare, att man vill ta ett lugnt träningspass, det behöver inte alltid gå snabbt utan det är viktigare att man gör, här är det ens uppgift som förälder att ta bort sitt egna synsätt till träning, för det behöver inte vara samma för barnet, och det är ok då utgår man från barnet, jag vill säga samma tänk som jag har med löpningen mellan mig och sambon, jag är den långsamma så jag bestämmer tempot.

Jag fick även med mig dottern på bodybalance, här gick jag inte in och korrigerade henne någonting, det är kroppsvikt samt att man byte övningar och positioner hela tiden, A är också sjukt bra på att säga exakt vad man ska göra så jag tyckte Lowa hängde med bra. Detta var dock inget för henne men jag är glad att hon provade, det var jag som tyckte Lowa skulle få känna på ett rörlighetspass och hade hon kunnat komma bara på avslappningen hade hon gjort det hahaha

Dottern har ju mer tävlingstänk än sin bror, vilket gör att man måste tänka olika med dem, när dottern försöker tävla göra klart för henne att jag är inte intresserad av det, för mitt mål är att lyfta henne utifrån hennes grund, inte riskera att bryta ner henne bara för att bevisa att jag kan vinna, sonen blir ju lättare där då han och jag har samma tänkt om tävlandet, det är me vs me inget annat, alla vikter, sträckor, segment resultat är me vs me, att alltid sträva efter att bli en bättre version av sig själv och inte bry sig om hur andra presterar, med löpning har jag varit inne på det innan, där är dag, mående, skor antal km i benen innan, efter och massa andra faktorer som spelar in, det är inte svart vitt, då är det bättre att bara försöka bli en bättre version av sig själv och skita i vad andra presterar. 

/Marie